Den otroliga saltvattendrivna sportbilen

Den otroliga saltvattendrivna sportbilen

Den otroliga saltvattendrivna sportbilen

Kan en sportbil som drivs enbart av saltvatten vara verklig? Det kan låta som en handlingspunkt i en futuristisk film, men verkligheten är ännu mer imponerande. Den första modellen av fyrsitsiga Quant e sportsedan har häpnadsväckande 920 hästkrafter (680 kW) och accelererar från 0 till 60 miles per timme på snabba 2,8 sekunder. Denna snabba bil når inte bara en topphastighet på otroliga 217 miles per timme, den är också godkänd för användning i hela Europa!

Inget pris har ännu offentliggjorts, men det förväntas kosta runt 1,5 miljoner dollar. Det finns ännu större förväntan inför den andra upplagan av detta fordon, känd som Quant F, som lovar ytterligare förbättringar.

Införandet av denna innovation är spännande nyheter eftersom det dramatiskt kan minska vårt beroende av fossila bränslen. Användningen av vatten som bränslekälla representerar en hållbar och miljövänlig teknik och utgör en allvarlig utmaning för den traditionella olje- och gasindustrin. Även om detta inte är det första försöket med vattendrivna fordon, har de flesta av dess föregångare sakta glömts bort. Så vad gör det här fordonet speciellt?

Mekaniken bakom saltvattenbilen

Det bakomliggande konceptet liknar något som en vätebränslecell, men ersätter saltvatten med väte. Saltvattnet rinner genom ett membran till två tankar och släpper ut en elektrisk laddning. Denna genererade elektricitet lagras i en "superkondensator" och levereras till fyra motorer inuti bilen, som är utrustad med två 200 liters tankar. Fordonet kan färdas upp till 600 km på en batteriladdning.

För att förtydliga så använder bilen inte direkt saltvatten för framdrivning. Istället används tankar (eller batterier) som innehåller laddade elektrolytvätskor, huvudsakligen saltvatten, för att lagra potentiell energi på ett mycket effektivt sätt. Du kan hitta en detaljerad förklaring av detta i videon som länkas nedan.

NanoFlowcell-tekniken öppnar för spännande möjligheter som kan omdefiniera vår övergripande uppfattning om energi. Saltvattenbilar är bara toppen av isberget.

"Vi har stora planer, inte bara inom bilindustrin", säger professor Jens-Peter Ellermann, VD för NanoFlowcell AG. Potentialen för NanoFlowcell är ännu större, särskilt när det gäller inhemsk energiförsörjning såväl som inom sjöfart, järnväg och flygteknik."

Utsikterna för Quant e-sport sedan

Trots de många uppfinningar av alternativa bränslen som har funnits, verkar det som om Quant e-sport sedan har verklig potential.

Designerna hävdar att deras NanoFlowcell-system kan leverera betydligt större räckvidd än traditionella elbilsbatterier, och de har redan gjort betydande framsteg. Den förbättrade Quant F-modellen når en räckvidd på 800 kilometer när den är fulladdad. En topphastighet på 300 km/h (186 mph) kan uppnås.

Bilen har individuella motorer för vart och ett av sina fyra hjul, en tvåväxlad växellåda och en effekt på upp till 1090 hästkrafter. De joniserade vätskorna förvaras i två 250 liters tankar.

En tillbakablick på tidigare uppfinningar av miljövänliga bilar

Tidigare har vi sett ett antal uppfinningar som förmodligen skulle revolutionera bilindustrin, från soldrivna bilar till flygande bilar till vattendrivna bilar.

2008 introducerade ett japanskt företag en vattendriven bil som kunde köras på alla typer av vatten. Tekniken består i att dela vattenmolekyler i väte- och syrekomponenter. Bilen använde vätgas som bränsle, medan biprodukten bara var vattenånga.

I teorin var det ett idealiskt bränsle. Vätet som producerades med ett "membranelektrodarrangemang" (MEA) var mycket rent och effektivt som bränsle. Men trots den initiala entusiasmen kom fordonet aldrig i produktion och hela företaget har sedan dess upplösts. Även om bristen på finansiering angavs som orsak, utlöste händelsen många konspirationsteorier. Förtryckte regeringen det? Eller var det bara ett skämt?

Debatten om vätebränslecell

Percival Zhang, docent i biologisk systemteknik vid Virginia Tech, har lett ett forskningsinitiativ som möjliggör effektiv produktion av väte från växtmaterial. Teamet lyckades producera stora mängder väte från xylos, ett naturligt rikligt enkelt socker som ingår i växternas cellväggar.

Medan deras teknik överträffar tidigare metoder när det gäller effektivitet, finns det ett betydande hinder när man överväger väte som bränslekälla för fordon.

Enligt Steven Chu, tidigare energisekreterare: "Vi har ingen bra lagringsmekanism ännu." Komprimerat väte är den bästa mekanismen men kräver en stor volym. Vi har inte kommit på hur vi ska lagra den i hög densitet. Bränslecellerna är inte där än, och distributionsinfrastrukturen är inte där än. Så det är fyra saker som måste hända på en gång. Och så verkade det alltid som om det skulle vara en avlägsen framtid. För att uppnå betydande utbyggnad krävs fyra stora tekniska genombrott. Det gör det osannolikt."

En offshore-motorbåt – rasar iväg...

Vänligen aktivera JavaScript

En offshore-motorbåt som seglar utanför Monacos kust

Den amerikanska flottans roll

Förutom privata företag har den amerikanska flottan även utforskat saltvatten som bränslekälla. Logistiken för att tanka marinfartyg till sjöss kan vara otroligt dyr och utgöra en nationell säkerhetsrisk för sjömän. Mängden bränsle som krävs är hisnande:

"U.S. Navy Military Sea Lift Command, den primära leverantören av bränsle och olja till den amerikanska flottan, levererade under räkenskapsåret 2011 nästan 600 miljoner gallon bränsle till pågående marina fartyg och opererade 15 oljefartyg för påfyllning av flottor över hela världen."

En övergång till saltvattenenergi kan revolutionera hur marinen fungerar.

Dr Heather Willauer förklarar: "NRL har i nära samarbete med Office of Naval Researchs Naval Reserve-program p38 utvecklat en banbrytande teknik för att samtidigt återvinna CO2 och H2 från havsvatten. Detta är första gången en teknik av denna typ har demonstrerats med potential att gå från laboratoriet till fullständig kommersiell implementering."

Sammanfattningsvis kan man säga att även om detta fordon inte enbart drivs av saltvatten, utan snarare av joniserade batterier, representerar det verkligen en lovande utveckling. Godkännande för användning på europeiska vägar är ett uppmuntrande tecken. Om den här tekniken kommer till stånd kan det bli en riktig spelförändring. Det är en utveckling värd att följa noga.

Vi vill gärna höra dina tankar om denna spännande utveckling. Dela gärna dina tankar med oss!

Källor: