Hur stress påverkar minnet och orsakar ångest
Stress kan störa minnesbildningen och leda till ångest. Forskare studerar hur stress påverkar neuronala processer.

Hur stress påverkar minnet och orsakar ångest
Stress får möss att bilda stora buntar av neuroner i sina hjärnor, vilket stör minnesbildningen och gör dem rädda för ofarliga situationer 1. Detta kan förklara varför stressade människor ofta framstår som hotade i trygga miljöer.
Forskare har länge funnit att stress eller trauma kan få människor att frukta ofarliga situationer. Efter att ha bränt ett finger på en het panna kunde man stressad person Undvik inte bara varma kokkärl, utan hela köket eller matlagningen. Denna typ av generaliserad ångest ses ofta hos personer med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) såväl som generaliserat ångestsyndrom.
En studie publicerad idag i tidskriften Cell beskriver hur stress kan... Minnesbildning och i synnerhet stör minnet av skrämmande händelser. Fynden kan påverka utvecklingen av behandlingar för personer med PTSD och ångestsyndrom.
"Denna uppsats är verkligen ett mästerverk", säger Ryuichi Shigemoto, en neuroforskare vid Institutet för vetenskap och teknologi Österrike i Klosterneuburg. "De använde så många olika metoder och tekniker för att bevisa denna långa resa."
Minnespaket: Minnen är förpackade i grupper av neuroner som kallas engram som är aktiva när ett minne bildas. Sheena Josselyn, en neuroforskare vid sjukhuset för sjuka barn i Toronto, Kanada, och hennes kollegor undersökte om stress påverkar bildandet av engram stör, särskilt i ett område av hjärnan som kallas amygdala, som är involverat i att reagera på stress och känslor.
Studien involverade ett utarbetat experiment i tre steg på möss. Först försattes några vuxna möss i ett stressat tillstånd genom att injicera dem med stresshormonet kortikosteron eller tvinga in dem i ett litet rör i 30 minuter, vilket resulterade i ökade kortikosteronnivåer.
Efteråt placerades mössen – vissa stressade och andra inte – i en kammare där en medelhög ton spelades i 30 sekunder, vilket ansågs vara en neutral händelse. Efter en paus återvände mössen till kammaren och upplevde en högfrekvent visselpipa i 30 sekunder, följt av en 2-sekunders chock mot foten för att simulera en rädslaprovocerande händelse.
För att testa hur mössen behöll minnen av dessa upplevelser placerades de i en ny miljö och de två tonerna upprepades. De ostressade mössen frös främst när de hörde den högfrekventa visseltonen, medan de stressade mössen reagerade och frös till båda tonerna, vilket tyder på att de inte kunde skilja på den neutrala och rädslaframkallande händelsen.
Exklusiv klubb: Forskarna använde olika tekniker för att visualisera neural aktivitet hos gnagarna. De fann att under minnesbildning bildade de ostressade mössen små engram som svar på visselpipan och fotchocken som bara aktiverades när de exponerades för visselpipan. De stressade mössen bildade å andra sidan större engram som återaktiverades med båda tonerna.
Ytterligare experiment avslöjade kedjereaktionen i hjärnan som ledde till större engram hos stressade möss. Under normala förhållanden blockerar vissa neuroner i amygdala neuronal aktivitet genom att frigöra kemiska budbärare som kallas gamma-aminosmörsyra (GABA). Detta säkerställer att ett litet engram bildas som svar på ett negativt minne. "Det är lite som sammetsgardinen på en nattklubb: den släpper bara in vissa nervceller i nattklubben", säger Josselyn. När de är stressade pumpar excitatoriska neuroner hjärnan full av en signalsubstans som kallas en endocannabinoid, som binder till glukokortikoidreceptorer på hämmande neuroner och förhindrar deras GABA-frisättning, vilket resulterar i större engram. Med andra ord faller sammetsgardinen och "många nervceller kan komma in i denna exklusiva klubb", förklarar Josselyn.
Teamet kunde vända effekterna av stress på minnesbildning med hjälp av två läkemedel, varav ett är godkänt för att avsluta tidig graviditet, mifepriston. Dessa läkemedel blockerar antingen glukokortikoidreceptorer eller produktionen av endocannabinoider, så de stressade mössen kunde återkalla minnen lika bra som icke-stressade möss. Men forskare varnar för att läkemedlen har biverkningar bortom hjärnan och endast är effektiva när de ges vid minnesbildningen, så det är osannolikt att de kommer att vara till nytta för människor.
Josselyn och hennes kollegor försöker nu undersöka om engram kan ändras efter minnesbildning eller om det finns andra sätt att mildra effekterna av stress på minnet.
-
Lesuis et al., Cell 188, (https://doi.org/10.1016/j.cell.2024.10.034) 2024.