Trump i skuggan av klimattoppmötet: förväntningar på COP29 och möjliga utfall

Trump i skuggan av klimattoppmötet: förväntningar på COP29 och möjliga utfall

Extrema stormar som drivs av klimatförändringar har orsakat förödelse runt om i världen 2024, bland annat i Brasilien och i Filippinerna. Jordens genomsnittliga årstemperatur I år kan det för första gången vara 1,5 °C över förindustriella nivåer. Men en annan oroande utveckling för många den här veckan FN:s klimattoppmöte i Baku, Azerbajdzjan kunde delta Omval av Donald Trump till USA:s president vara.

Förra gången Trump var i Vita huset, med början 2017, drog han tillbaka USA från klimatavtalet från Paris 2015, en pakt som regeringar slöt för att förhindra att jorden värms upp med mer än 1,5-2°C genom att minska sina utsläpp. USA:s tillträdande president förväntas... kommer att göra detsamma när han tillträder nästa år. Detta kastar redan en skugga över FN:s 29:e klimatkonferens (COP29) när representanter från nästan 200 länder samlas för att diskutera ekonomiskt bistånd till låginkomstländer och låginkomstländer (LMIC) som påverkas av klimatförändringarna. Toppmötet kommer att äga rum 11-22 november.

Det kommer att bli "mycket svårt" att förhandla fram ett starkt avtal utan USA – världens största ekonomi och näst största utsläppare av växthusgaser – säger Niklas Höhne, klimatpolitisk expert och medgrundare av NewClimate Institute i Köln, Tyskland.

Den här artikeln från Nature tittar på vad som står på COP29-agendan.

Ännu ett utträde från USA

När Parisavtalet undertecknades inkluderade världens ledare en klausul om att alla partier som vill dra sig ur pakten måste vänta tre år efter att den trätt i kraft. Det menade Trump USA officiellt till den 4 november 2020 kunde inte frånträda avtalet. När USA:s president Joe Biden efterträdde Trump drygt två månader senare skrev han på pappersarbetet för att återgå till avtalet.

Den här gången tar utträdesprocessen bara ett år, men observatörer säger att skadan redan har skett på många sätt. Trumps val innebär att USA sannolikt inte kommer att kunna uppfylla sitt löfte som gavs under Biden att minska utsläppen av växthusgaser till 50 % under 2005 års nivåer till 2030. Detta kan ge andra länder politiskt utrymme att minska sina ansträngningar enligt avtalet, säger Joanna Lewis, som leder programmet för vetenskap, teknik och internationella frågor vid Georgetown University i Washington DC.

Ett amerikanskt tillbakadragande kan också orsaka fler problem för klimatfinansieringen, huvudtemat för toppmötet i Baku. USA har redan fallit till kort under Biden på sitt åtagande att öka det internationella biståndet till utvecklingsländer till 11,4 miljarder dollar årligen för att hjälpa dem att anpassa sig till klimatförändringarna och undvika industrialisering som medför stora föroreningar. Den amerikanska kongressen anslog bara 1 miljard dollar i år. Och få ser några utsikter att den nya Trump-administrationen, som har ifrågasatt existensen av klimatförändringar, kommer att öka ansträngningarna.

Priset på förändring

Industrialiserade länder, ansvariga för majoriteten av de historiska utsläppen av växthusgaser, har förbundit sig att tillhandahålla klimatfinansiering till "utvecklingsländer" inom FN:s klimatramverk. År 2009 uppskattade de detta åtagande till 100 miljarder dollar årligen.

Genom vissa åtgärder var de två år sena med att nå det målet, men forskare säger att det behövs mycket mer nu. Förhandlingarna vid toppmötet, som inleds denna vecka, kommer att fastställa ett "nytt kollektivt, kvantifierat klimatfinansieringsmål" för att stödja utvecklingsländer som är minst ansvariga för klimatförändringar och ofta mest sårbara. Vilka länder som betalar, hur mycket och vart medlen går diskuteras i Baku.

Uppskattningar av utvecklingsländernas anpassningsbehov varierar, men förhandlingarna förväntas börja på cirka 1 biljon dollar årligen, säger Melanie Robinson, global klimatchef vid World Resources Institute, en ideell forskningsorganisation baserad i Washington, DC. Andra säger att behovet är mycket större: ett ekonomiskt organ har behovet uppskattas till cirka 2,4 biljoner dollar årligen 2030.

Oavsett det nya finansiella målet kommer toppmötet att diskutera hur man kan spåra rika länders bidrag till LMIC. Transparens är redan en utmaning eftersom det inte finns någon bred enighet om vad som menas med "klimatfinansiering", säger Romain Weikmans, en forskare som studerar frågan vid Fria universitetet i Bryssel i Belgien. "Varje land har sitt eget redovisningssystem."

Till exempel kan en LMIC använda medel från en rik nation för att bygga en ny skola med solpaneler, men det är oklart om det rika landet skulle redovisa hela kostnaden för skolan eller bara kostnaden för solpanelerna som en del av en klimatinvestering. – Min förhoppning är att det nya målet ska formuleras på ett sätt som gör det möjligt för observatörer att bedöma i vilken utsträckning det har uppfyllts, säger Weikmans.

Länderna kommer också att diskutera om ekonomiskt stöd för att täcka kostnaderna för klimatrelaterade katastrofer ska ingå i det nya finansiella målet. Rika länder lovade cirka 700 miljoner dollar förra året för en ny "förlust- och skadefond" skapad för att stödja länder som lider av sådana katastrofer. Men detta "bleknar i jämförelse med de 580 miljarder dollar i klimatrelaterade skador som utvecklingsländer kan drabbas av till 2030", säger Robinson. Detta nummer var av forskare vid Basque Centre for Climate Change i Leioa, Spanien, och representerar de maximala kostnader som utvecklingsländer kan uppleva i framtiden detta årtionde.

Jorden har redan värmts upp med 1,3°C, och vissa förutspår att jorden officiellt kommer att nå 1,5°C i år. Ett budskap som forskare skickar till beslutsfattare på COP29 är att klimatet förändras och riskerna ökar snabbare än för några år sedan.

"I år har vi upplevt svåra väderhändelser, torka, extrem värme, översvämningar och orkaner i en skala som vi aldrig har sett förut, och dessa effekter kommer inte att försvinna - inte ens i det bästa scenariot", säger Höhne. När världen går mot en olivlig framtid, tillägger han, måste ledare på COP29 byta till "nödläge."