En domstol i Nya Zeeland har slagit fast att University of Auckland brutit mot sina skyldigheter att skydda den framstående mikrobiologen Siouxsie Wiles från de intensiva övergrepp och trakasserier hon utsattes för när hon lämnade offentlig information om covid-19-pandemin. Domstolen fann dock inte att universitetet undertryckte Wiles akademiska frihet när den rekommenderade att hon skulle hålla sina offentliga kommentarer till ett minimum för att minska trakasserierna.

Det pågår en stark debatt runt om i världen om i vilken utsträckning universiteten ansvarar för Att skydda akademiker på grund av deras diskussioner om deras arbete trakasseras på sociala medier eller media.

Attackerna mot Wiles började i mars 2020, kort efter att hon började kommentera covid-19 i media och på sociala medier. Attackerna inkluderade stötande meddelanden på sociala medier och e-post, postning av Wiles personliga information online och telefonsamtal. Händelserna eskalerade till offentliga konfrontationer och skador på deras hem. I sin stämningsansökan mot universitetet hävdade Wiles att trots institutionens många ansträngningar för att hjälpa till att ta itu med övergreppen, så var dess policy och praxis "inte lämpliga för syftet", sa hon i ett uttalande.

I sin dom slog domare Joanna Holden vid New Zealand Employment Tribunal fast att universitetet hade brutit mot sina avtalsenliga skyldigheter att skydda Wiles hälsa och säkerhet. Hon fann att universitetet inte svarade i god tro på det pågående övergreppet och att några av dess svar till Wiles förvärrade hennes nöd. Domaren insåg också att covid-19-pandemin var en utmanande tid och att universitetet strävade efter att uppfylla sina hälso- och säkerhetsförpliktelser, även om de i slutändan var otillräckliga. Hon beordrade universitetet att betala Wiles skadestånd på 20 000 NZD (12 000 USD), det högsta tillåtna enligt Nya Zeelands Employment Relations Act, men ålade inte universitetet några påföljder.

Wiles hade också hävdat att universitetets instruktioner att minska dess offentliga verksamhet kring covid-19 var oförenliga med hennes och universitetets skyldigheter – enligt Waitangi-fördraget – att ge stöd till Māori, Nya Zeelands ursprungsbefolkning. Domaren fann dock att det inte förelåg något brott mot dessa skyldigheter.

En del av jobbet

En av de frågor som gällde var huruvida aktiviteterna som gav upphov till övergreppen, inklusive Wiles inlägg i sociala medier och visst engagemang för allmänheten och media, var en del av hennes jobb – universitetet hävdade att de var externa aktiviteter. Domaren fann dock att Wiles offentliga kommentarer om covid-19 var en del av hennes jobb och gjorde henne till ett mål för övergrepp.

Wiles, som fortfarande är anställd av University of Auckland, säger att hon känner sig berättigad av beslutet, särskilt domarens erkännande av att media och offentliga kommentarer hon gav under pandemin faktiskt var en del av hennes jobb. Hon sa tvärtomNatur, att den kanske viktigaste delen av domen för akademiker "är att tillhandahållandet av denna expertkommentar är en del av vårt arbete och att våra arbetsgivare därför måste hålla oss säkra".

Som svar på domarens konstaterande att University of Auckland inte hade undertryckt Wiles akademiska frihet genom att rekommendera henne att minska sina offentliga kommentarer för att minska trakasserier, sa universitetets vice rektor Dawn Freshwater i ett uttalande att domen var betydelsefull. Det "kommer att tas emot väl av universitet i Nya Zeeland och runt om i världen", sa hon.

Men Jack Heinemann, en genetiker vid University of Canterbury i Christchurch, Nya Zeeland – som agerade som en akademisk frihetsexpert för Wiles – säger att med detta beslut antydde Holden inte att hälso- och säkerhetsproblem på arbetsplatsen kan åsidosätta akademisk frihet. "Det ena tar inte bort det andra", säger Heinemann.

Fysikern Shaun Hendy, som ursprungligen lämnade in ett klagomål till Wiles mot University of Auckland men gick med på en uppgörelse när han lämnade universitetet för ett nytt jobb, säger att domen borde vara en varning för institutioner att öka sitt spel när det gäller att hantera trakasserier. Universiteten måste tänka på vad som är god praxis för att skydda sin personal när de engagerar sig i mediakommentarer, säger han.

frågar duNaturföljer universitetets nuvarande strategi för att hantera personalens hälsa och säkerhet online, En talesman sade att i mitten av 2023 hade rekommendationerna från en extern säkerhets- och säkerhetsrevision genomförd 2021 implementerats. Rekommendationerna gav ytterligare stöd och resurser för universitetsanställda som upplever trakasserier och hot.