Effektiviteten av rehabiliteringsåtgärder för covid-19: Nya rön och utsikter

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

En systematisk översikt visar osäkra bevis på effektiviteten av rehabilitering för covid-19. Liggande positionering och yoga kan hjälpa, men mer forskning behövs. #COVID19 #Rehabilitering #Vetenskap

Eine systematische Übersicht zeigt unsichere Belege zur Wirksamkeit von Reha bei COVID-19. Prone-Positionierung und Yoga könnten helfen, aber mehr Forschung ist nötig. #COVID19 #Rehabilitation #Wissenschaft
En systematisk översikt visar osäkra bevis på effektiviteten av rehabilitering för covid-19. Liggande positionering och yoga kan hjälpa, men mer forskning behövs. #COVID19 #Rehabilitering #Vetenskap

Effektiviteten av rehabiliteringsåtgärder för covid-19: Nya rön och utsikter

Forskningen undersöker effektiviteten av rehabiliteringsinsatser för vuxna som är sjuka med COVID-19 eller lider av post-COVID-19 tillstånd (PCC). Målet är att ta reda på vilka behandlingar som kan hjälpa till att lindra symtomen och stödja tillfrisknandet.

Enligt studieanalysen finns det vissa belägg för att vissa rehabiliteringsmetoder skulle kunna ha positiva effekter. Så kallad "benägen positionering", där patienter vänds upp på magen när de ligger ner, kan förbättra de vitala funktionerna hos svårt sjuka covid-19-patienter efter att de skrivits ut från intensivvårdsavdelningen. Olika övningar som Qigong, liksom tekniker som "vrid och höj" gångtekniken, verkar minska andnöd och svaghet hos patienter med olika grader av COVID-19 och PCC.

Av särskilt intresse är yogans roll, naturliga läkningsmetoder och meditationsuppgifter som mandalamålning, som verkar minska både ångest och depression i milda till måttliga fall av covid-19. Forskning rekommenderar dock ytterligare högkvalitativa studier för att mer säkert bekräfta effektiviteten av dessa metoder.

Möjlig framtida utveckling:

Om framtida forskning bekräftar tidigare osäkra bevis kan vårdstandarderna för COVID-19 och PCC förändras avsevärt. Integreringen av holistiska och alternativa terapeutiska tillvägagångssätt kan då bli standarden i rehabiliteringen av covid-19-patienter.

Grundläggande termer och begrepp:

  • Rehabilitationsmaßnahmen: Behandlungsmethoden, die darauf abzielen, die Genesung von Patienten nach Krankheiten oder Verletzungen zu unterstützen.
  • Post-COVID-19-Zustand (PCC): Anhaltende Symptome oder gesundheitliche Probleme, die Menschen nach einer COVID-19-Infektion erleben.
  • Randomisierte kontrollierte Studien (RCTs): Studien, bei denen Teilnehmer nach dem Zufallsprinzip in eine von mehreren Behandlungsgruppen eingeteilt werden, um die Wirksamkeit von Behandlungen zu vergleichen.
  • Nicht-randomisierte Studien von Interventionen (NRSI): Studien, die Interventionen untersuchen, bei denen die Zuweisung zu Behandlungsgruppen nicht zufällig erfolgt ist.
  • Meta-Analyse: Eine statistische Methode, bei der Daten aus mehreren Studien zusammengefasst werden, um einen allgemeinen Überblick über die Forschung zu einem bestimmten Thema zu geben.
  • Lungenrehabilitation: Therapieform, die darauf abzielt, die Lungenfunktion zu verbessern und Atemnot zu verringern.

Förkortningar:

  • MD: Mittlere Differenz (Mean Difference)
  • CI: Konfidenzintervall (Confidence Interval)
  • RCTs: Randomisierte kontrollierte Studien
  • NRSI: Nicht-randomisierte Studien von Interventionen
  • FEV1: Forciertes exspiratorisches Volumen in der ersten Sekunde
  • FVC: Forcierte Vitalkapazität
  • PCC: Post-COVID-19-Zustand
  • ICU: Intensive Care Unit (Intensivstation)

Otydliga bevis på effektiviteten av lungrehabilitering för mild COVID-19 och PCC

Denna studie syftar till att utvärdera effektiviteten av rehabiliteringsinsatser för vuxna med COVID-19 och post-COVID-19 tillstånd (PCC) i alla miljöer. Trots omfattande dataanalyser är bevisen för effektiviteten av specifika rehabiliteringsåtgärder fortfarande osäkra.

Studiemetodik

  • Ziel: Bewertung der Wirksamkeit von Rehabilitationsmaßnahmen für COVID-19 und PCC.
  • Datenquellen: Die Suche wurde über PubMed, EMBASE, CINAHL, Scopus, Web of Science und Physiotherapy Evidence Database bis zum 31. Dezember 2021 durchgeführt. Registrierung in PROSPERO: CRD42021258553.
  • Studienselektion: Einbezogen wurden randomisierte kontrollierte Studien (RCTs) und nicht randomisierte Interventionsstudien (NRSI) gemäß den Kriterien des University of Alberta Evidence-based Practice Center.
  • Datenextraktion: Ein Autor extrahierte die Daten unter Verwendung eines vordefinierten Excel-Formulars.

Dataanalysresultat

  • Die Metaanalyse zeigt unsichere Evidenz für die Wirkung der pulmonalen Rehabilitation und selbst durchgeführten Aktivitäten auf die folgende Parameter:
    • Leistungsfähigkeit: MD 65,06, 95% CI 42,87 bis 87,25
    • Respiratorische Funktion:
      • FEV1: MD 0,16, 95% CI 0,05 bis 0,28
      • FEV1/FVC: MD 0,05, 95% CI 0,01 bis 0,09
      • FVC: MD 0,19, 95% CI -0,03 bis 0,42
    • Angst: MD -12,03, 95% CI -21,16 bis -2,90
  • Präsentierte narrative Synthese:
    • Prone Positioning: Verbesserungen vitaler Parameter bei schweren COVID-19 Patienten nach intensivmedizinischer Entlassung.
    • Qigong und Akkupressur: Reduktion von Dyspnoe und Schwäche bei allen Schweregraden von COVID-19 und PCC.
    • Funktionelle Elektrische Stimulation: Unterstützt schnellere Erholung bei moderatem COVID-19 post-ICU.
    • Yoga und Naturheilkunde: Reduzierung von Angst und Depression bei mittlerem und mildem COVID-19.

Slutsatser

Bevisen för effekten av lungrehabilitering på träningskapacitet och andningsfunktion hos patienter med mild covid-19 och PCC är fortfarande mycket osäkra. Ytterligare högkvalitativa studier behövs för att ge informerat stöd för rehabiliteringens roll i hanteringen av covid-19.

För mer information om denna studie se: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/37802177.