Den nuvarande statusen för Parisavtalet

Den nuvarande statusen för Parisavtalet

Parisavtalet, ett banbrytande klimatavtal, antogs vid Global Climate Change Conference (COP21) i Paris, Frankrike, i slutet av 2015. Vikten av detta avtal ligger i dess aldrig tidigare skådade globala konsensus om behovet av att begränsa den globala uppvärmningen till långt under 2 grader Celsius, helst 1,5 grader Celsius, i slutet av seklet. Nästan alla länder i världen, 196 till antalet, har skrivit under avtalet och de flesta har också ratificerat det, vilket betyder att de har åtagit sig att begränsa den globala uppvärmningen. Denna artikel kommer att undersöka och utvärdera den aktuella statusen för detta viktiga fördrag.

Hur Parisavtalet fungerar

Innan vi förklarar den aktuella statusen för detta avtal är det viktigt att förstå mekaniken i detta globala fördrag.

Undertecknande staters mål och åtaganden

Huvudmålet med avtalet är att begränsa den globala uppvärmningen genom att minska utsläppen av växthusgaser. För detta ändamål har varje undertecknande land som har ratificerat avtalet föreslagit ett nationellt fastställt bidrag (NDC). Det här inlägget beskriver hur landet planerar att minska sina utsläpp och anpassa sig till klimatförändringarnas effekter.

Verifieringsmekanism

För att säkerställa att länderna uppfyller sina åtaganden inrättade Parisavtalet en översynsmekanism för att granska framstegen vart femte år och sätta upp nya mål vid behov. Denna översynsprocess kallas en "global inventering" och är avsedd att säkerställa en regelbunden ökning av ambitionen.

Den nuvarande statusen för Parisavtalet

Mer än fem år efter undertecknandet av Parisavtalet har de flesta länder tagit de första stegen för att genomföra sina nationella bidrag. Omfattningen och hastigheten på dessa åtgärder är dock fortfarande inte tillräckliga för att uppnå avtalets huvudmål.

Framsteg för att minska utsläppen av växthusgaser

Genomförandet av Parisavtalet har utan tvekan lett till framsteg när det gäller att minska utsläppen av växthusgaser. Enligt FN:s miljöprograms Emissions Gap Report har de globala CO2-utsläppen varit nästan stabila sedan 2016.

Men trots dessa framsteg varnar rapporten för att ländernas nuvarande åtgärder för att minska utsläppen inte räcker för att nå 2-gradersmålet, än mindre 1,5-gradersmålet.

Genomförande av nationella bidrag

De flesta länder har lämnat in sina första nationella bidrag och presenterat planer för att minska sina utsläpp av växthusgaser. Många har börjat genomföra sina planer, t.ex. B. genom att bygga mer förnybar energi, förbättra energieffektiviteten och genomföra återplanteringsåtgärder.

Det finns dock ett gap mellan de ambitiösa målen i Parisavtalet och ländernas faktiska agerande. Framstegen med att genomföra nationella bidrag är fortfarande otillräckliga.

Utmaningar och stötestenar

Trots det internationella samfundets ansträngningar att nå målen i Parisavtalet finns det en rad utmaningar.

Brist på ambition

Enligt experter räcker inte staternas nationella bidrag för att uppnå 2-gradersmålet. Många länders energi-, industri- och transportpolitik är fortfarande inte tillräckligt inriktad på klimatskydd.

finansiering

Finansiering av klimatskydd och anpassning till klimatförändringar är en annan stor utmaning. Parisavtalet slår fast att industriländerna ska ge utvecklingsländer 100 miljarder dollar i ekonomiskt bistånd årligen från 2020. Huruvida detta mål kommer att uppnås är dock kontroversiellt.

slutsats

Parisavtalet tog ett viktigt steg mot globalt klimatskydd. Man har lyckats få nästan alla länder i världen att enas om ett gemensamt mål och göra åtaganden för att minska sina utsläpp. Framstegen hittills är dock otillräckliga. Länder måste påskynda sina ansträngningar och öka sina ambitioner för att nå de överenskomna målen. I denna mening förblir Parisavtalet en pågående uppgift och utmaning för det internationella samfundet.