Parisavtalets nuvarande tillstånd

Das Pariser Abkommen, ein bahnbrechender Vertrag zum Klimaschutz, wurde Ende 2015 auf der globalen Klimakonferenz (COP21) in Paris, Frankreich, vereinbart. Die Bedeutung dieses Abkommens liegt in seinem beispiellosen globalen Konsens über die Notwendigkeit, die Erderwärmung bis Ende des Jahrhunderts auf weit unter 2 Grad Celsius, vorzugsweise auf 1,5 Grad Celsius, zu begrenzen. Fast alle Staaten der Welt, 196 an der Zahl, haben das Abkommen unterzeichnet, und die meisten haben dieses auch ratifiziert, was bedeutet, dass sie sich rechtlich verpflichtet haben, die Erderwärmung zu begrenzen. Dieser Artikel wird den aktuellen Stand dieses wichtigen Vertrags untersuchen und bewerten. Die Funktionsweise des Pariser …
Parisavtalets nuvarande tillstånd (Symbolbild/natur.wiki)

Parisavtalets nuvarande tillstånd

Parisavtalet, ett banbrytande kontrakt för klimatskydd, enades på den globala klimatkonferensen (COP21) i Paris, Frankrike i slutet av 2015. Betydelsen av detta avtal ligger i dess oöverträffade globala konsensus om behovet av att begränsa den globala uppvärmningen i slutet av århundradet för att långt under 2 grader Celsius, företrädesvis till 1,5 debatter. Nästan alla stater i världen, 196 i antal, har undertecknat avtalet, och de flesta har ratificerat det, vilket innebär att de lagligen har tvingat att begränsa den globala uppvärmningen. Den här artikeln kommer att undersöka och utvärdera den nuvarande statusen för detta viktiga kontrakt.

Funktionen i Parisavtalet

Innan vi förklarar den nuvarande statusen för detta avtal är det viktigt att förstå mekaniken i detta globala kontrakt.

Mål och skyldigheter för undertecknarna

Huvudmålet med avtalet är att begränsa den globala uppvärmningen genom att minska utsläppen av växthusgaser. För detta ändamål har varje undertecknande land som ratificerade avtalet föreslagit ett nationellt beslutsamt bidrag (NDC). Den här artikeln bestämmer hur staten planerar att minska sina utsläpp och anpassa sig till effekterna av klimatförändringar.

Kontrollera mekanismen

För att säkerställa att de federala staterna uppfyller sina skyldigheter tillhandahöll Parisavtalet en granskningsmekanism där framstegen kontrolleras vart femte år och vid behov fastställa nya mål. Denna granskningsprocedur kallas "global Inventory" och är avsedd att säkerställa en regelbunden ökning av ambitionerna.

Den nuvarande statusen för Parisavtalet

Mer än fem år efter att Parisavtalet har undertecknats har de flesta länder vidtagit de första åtgärderna för att genomföra sina nationella bidrag. Räckvidden och hastigheten för dessa åtgärder är emellertid fortfarande inte tillräckligt för att uppnå huvudmålet för avtalet.

framsteg när det gäller att minska utsläppen av växthusgaser

Genomförandet av Parisavtalet har utan tvekan lett till framsteg när det gäller att minska utsläppen av växthusgaser. Enligt utsläppsgaprapporten från FN: s miljöprogram har globala koldioxidutsläpp förblivit nästan stabila sedan 2016.

Trots denna framsteg varnar rapporten emellertid att de nuvarande måtten från de federala staterna inte är tillräckliga för att minska utsläpp för att uppnå det två-graders målet, än mindre 1,5-graders mål.

Implementering av nationella bidrag

De flesta länder lämnade sina första nationella bidrag och presenterade planer för att minska sina utsläpp av växthusgaser. Många har börjat genomföra sina planer, t.ex. B. Genom konstruktion av mer förnybara energier, förbättring av energieffektivitet och genomförandet av åtgärder för urskogning.

Det finns emellertid ett gap mellan de ambitiösa målen som fastställdes i Parisavtalet och de faktiska åtgärderna från de federala staterna. Framstegen i genomförandet av nationella bidrag är fortfarande otillräcklig.

Utmaningar och snubblor

Trots det internationella samfundets ansträngningar för att uppnå målen i Parisavtalet finns det ett antal utmaningar.

brist på ambitioner

Enligt experter är de nationella staternas nationella bidrag inte tillräckliga för att nå 2-graders mål. Energi-, industri- och transportpolitiken i många länder är fortfarande inte tillräckligt inriktad på klimatskydd.

finansiering

Att finansiera klimatskydd och anpassning till klimatförändringar är en annan stor utmaning. Parisavtalet föreskriver att de industriländerna tillhandahåller utvecklingsländer från 2020 årligen 100 miljarder dollar i ekonomiska hjälpmedel. Huruvida detta mål uppnås är emellertid kontroversiellt.

Slutsats

Parisavtalet har genomgått ett viktigt steg mot det globala klimatskyddet. Det har lyckats göra nästan alla stater i världen att komma överens om ett gemensamt mål och att hantera skyldigheter att minska sina utsläpp. Men de tidigare framstegen är otillräckliga. Länderna måste påskynda sina ansträngningar och öka sina ambitioner för att uppnå de överenskomna målen. I detta avseende är Parisavtalet fortfarande en pågående uppgift och utmaning för det internationella samfundet.