Suche
Mein Konto
hänvisning
Nielsen SF, Nordestgaard BG, Bojesen SE. Statinanvändning och minskad cancerrelaterad dödlighet.N Engl J Med. 8 november 2012;367(19):1792-1802.
design
Danska forskare undersökte om att ta statiner före en cancerdiagnos är associerat med minskad cancerrelaterad dödlighet. De undersökte dödligheten hos patienter från hela den danska befolkningen som fick en cancerdiagnos mellan 1995 och 2007, med uppföljning fram till den 31 december 2009. Av patienterna i åldern 40 år eller äldre hade 18 721 tagit statiner regelbundet innan cancerdiagnosen och 277 204 hade aldrig använt statiner.
Resultat
Statinanvändare hade 15 % mindre risk att dö av någon orsak eller cancer. Minskad cancerrelaterad dödlighet bland statinanvändare observerades för var och en av de 13 cancertyperna.
Effekter på praktiken
Denna studie, tillsammans med flera andra nya verk, förtjänar vår uppmärksamhet. Om dessa resultat är verkliga bör vi överväga att förskriva statiner till många fler av våra patienter snarare än att avråda från att använda dem.
I synnerhet bör vi överväga att skriva ut statiner till patienter med bröstcancer. I april 2013 sa Dr. Teemu Murtola vid årsmötet för American Association for Cancer Research att statinanvändning var förknippad med en minskning av risken för dödsfall i bröstcancer med upp till 66 %.
Murtola et al. genomförde sin retrospektiva studie som undersökte statinanvändning och bröstcancerdödlighet hos 31 114 kvinnor med bröstcancer diagnostiserade mellan 1995 och 2003 i Finland. Under uppföljningen dog 6 011 av kvinnorna; 3 169 på grund av bröstcancer. Dödligheten var 7,5 % för statinanvändare, medan den var 21 % för icke-statinanvändare.
Med andra ord hade kvinnor med lokaliserad sjukdom som tog statiner 67 % lägre risk att dö än icke-användare (riskkvot 0,33). Hos patienter med metastaserande sjukdom minskade statiner risken för dödsfall med 48 % (HR 0,52). Finland's national health database enabled detailed analysis so that the reduced risk of death could be calculated based on the type of statin taken: including simvastatin (HR 0.47), atorvastatin (HR 0.27), fluvastatin (HR 0.35) and pravastatin (HR 0.47). 0,50). Medianuppföljningstiden var cirka 3 år men varierade från mindre än 1 år till 9 år.1
Statiner har en bild i alternativmedicinkretsar som är svår att skaka. De anses ofta vara det bästa exemplet på allt som är fel med Big Pharma. De anses vara överprissatta läkemedel som är övermarknadsförda och överordinerade samtidigt som riskerna med konsumtion underskattas. Därför är vi skyldiga att leta efter andra förklaringar till dessa resultat.
Nielsen hävdar att deras resultat "...är rimliga eftersom statiner hämmar kolesterolsyntesen i celler genom att hämma 3-hydroxi-3-metylglutaryl-koenzym A-reduktas (HMGCoA), det hastighetsbegränsande enzymet i mevalonat- och kolesterolsyntesvägen. Många av dessa nedströmsprodukter är inblandade i cellproliferationen är inblandade i cellproliferationen. funktioner som att upprätthålla membranintegritet, signaltransduktion, proteinsyntes och cellcykelprogression. Störningar av dessa processer i maligna celler leder till hämning av cancertillväxt och metastaser."
Plausible yes, but they are still not easy for us to accept. Statiner har en bild i alternativmedicinkretsar som är svår att skaka. De anses ofta vara det bästa exemplet på allt som är fel med Big Pharma. De anses vara överprissatta läkemedel som är övermarknadsförda och överordinerade samtidigt som riskerna med konsumtion underskattas. Därför är vi skyldiga att leta efter andra förklaringar till dessa resultat.
Siddarth Singh från Mayo Clinic skriver i majnumret avWorld Journal of Clinical Oncologyger flera alternativa förklaringar till Nielsens resultat, vilket tyder på att flera förvirrande faktorer inte togs i beaktande. För det första togs inte hänsyn till uppgifter om rökning. Patienter kan ha slutat röka när de började ta statiner, möjligen efter att nyligen ha drabbats av en hjärtinfarkt. Att minska eller sluta röka bland statinanvändare kan leda till en lägre risk för dödlighet.
En annan möjlig förklaring är den så kallade "hälsosamma användareffekten" och även den "hälsosamma adherer-effekten". Läkare kan omedvetet men selektivt underförskriva statiner till överviktiga patienter eller rökare på grund av deras ohälsosamma livsstil. Detta kan också förändra dödligheten.
Det tredje alternativet är att ta andra läkemedel med anticancereffekter samtidigt.
I Nielsens studie hade kvinnor som tog statiner högre frekvens av hjärt-kärlsjukdom (70 % mot 21 %) och diabetes (18 % mot 3 %) än kvinnor som inte tog statiner. Detta kan ha lett till en oproportionerligt högre användning av aspirin och metformin bland statinanvändare. Båda är förknippade med minskad cancerrelaterad dödlighet. Nielsen granskade uppgifterna för denna möjliga aspirinanvändning och uteslöt alla deltagare med hjärt-kärlsjukdom (den enda indikationen i Danmark för rutinmässig användning av aspirin). Analysen gav samma resultat.2
Ändå är det svårt att glömma att metaanalysen av 51 randomiserade kontrollerade studier av Rothwell et al. 2012 fann att aspirinanvändare hade en 15 % lägre risk att dö i cancer (OR = 0,85; 95 % KI: 0,76-0,96).
Det finns andra studier som ger data som motsäger både Nielsen- och Murtola-studierna.
En metaanalys från 2012 av statinanvändning och risken för att utveckla bröstcancer fann ingen signifikant fördel. "Totalt 24 (13 kohort- och 11 fall-kontrollstudier) med mer än 2,4 miljoner deltagare, inklusive 76 759 fall av bröstcancer, bidrog till denna analys... Statinanvändning och långtidsanvändning av statiner hade ingen signifikant effekt på risken för bröstcancer (RR = 0,99, 95% CI = 0,94, RR = 1,04 respektive RR = 1,04, RR = 1,04, RR = 1,04 respektive RR = 1,04). = 0,96, 1,11)."4Uppenbarligen relaterar dessa resultat till risken att utveckla bröstcancer, inte risken att dö av det.
Man kan hävda att statiner faktiskt är fördelaktiga efter en bröstcancerdiagnos.
Svenska data publicerade i april 2013 tyder på att det kan finnas ett sätt att förutsäga vilka cancerformer som kommer att svara på statinbehandling. Bjarnadottir et al. behandlade 50 kvinnor med diagnosen invasiv bröstcancer med högdos atorvastatin (dvs. 80 mg/dag) i två veckor före canceroperationen. Vävnadsprover före och efter statinbehandling jämfördes. I genomsnitt, när man beaktar alla parade prover, minskade inte Ki67-uttrycket signifikant efter statinbehandling med endast 7,6 % (P=0,39), men i tumörer som uttrycker HMG-CoA-reduktas (HMGCR), det hastighetsbegränsande enzymet för mevalonatsignalvägen, minskade Ki67 signifikant med 24 % (P=0,02). Statiner har den starkaste antiproliferativa effekten i HMGCR-positiva tumörer. Således kan testning för HMGCR ge en möjlighet att selektivt behandla cancerpatienter som svarar positivt på statiner och drar nytta av behandlingen.5
Studierna av Nielsen och Murtola är spännande. På lång sikt kan deras resultat hålla i sig eller inte. Frågan är nu om vi uppmuntrar patienter, särskilt bröstcancerpatienter, att ta statiner eller vänta några år i hopp om att stora, definitiva, prospektiva, randomiserade, kontrollerade studier ger definitiva svar.
Särskilt Murtolas uppgifter är övertygande. Om detta är sant kan statiner minska risken för dödsfall i bröstcancer mer än andra adjuvanta terapier som används. Även om statiner utgör risker, verkar dessa vara av lägre omfattning än de som för närvarande anses vara rutinmässiga cancerterapier. När vi väger risk och nytta börjar vågen tippa mot statiner.
För mer forskning om integrativ onkologi, klicka här Här.