Studie: Probiotiska bakterier Lactobacillus Acidophilus NCFM och Bifidobacterium Lactis Bi-07 vid funktionella tarmsjukdomar

hänvisning

Ringel Y, Ringel-Kulka T, Maier D, et al. Probiotiska bakterier Lactobacillus Acidophilus NCFM och Bifidobacterium Lactis Bi-07 jämfört med placebo för symtom på flatulens hos patienter med funktionella tarmsjukdomar - en dubbelblind studie.J Clin Gastroenterol.22 mars 2011. (Epub före tryckning)

design

Dubbelblind, placebokontrollerad, randomiserad klinisk prövning. Studiens längd var totalt 14 veckor, inklusive en två veckors inkörningsperiod, en åtta veckors interventionsperiod och en fyra veckors uppföljningsperiod.

Deltagare

Sextio kvalificerade patienter med funktionell tarmsjukdom (FBD) utan förstoppning som uppfyllde Rom III-kriterierna för colon irritabile utan förstoppning, funktionell diarré eller funktionell flatulens.

Studera mediciner och dosering

Sextio patienter randomiserades till två parallella interventionsarmar: en aktiv probiotisk arm och en placeboarm. Under den 8 veckor långa interventionsperioden fick den aktiva probiotiska armen (n=31) ett piller bestående av en lika stor blandning två gånger dagligenLactobacillus acidophilusNCFM ochBifidobacterium animalis sp. LactisBi-07, som gav 1×1011 CFU per piller, medan placeboarmen (n=29) fick placebo-piller bestående av mikrokristallin cellulosa.

Målparametrar

Bedömningar gjordes vid 4 och 8 veckor av interventionsperioden. De två primära effektmåtten var global gastrointestinala symtomlindring och en tillfredsställelseundersökning. Sekundära resultat inkluderade förändringar i specifika funktionella GI-symtom (t.ex. buksmärtor, uppblåsthet, postprandiala symtom), avföringsfrekvens, avföringskonsistens, symtomens svårighetsgrad, allmänt välbefinnande och ett hälsorelaterat frågeformulär för livskvalitet.

Nyckelfynd

Även om de två primära effektmåtten var ofullständiga, var svårighetsgraden av utspänd buk, ett sekundärt effektmått, lägre i den aktiva probiotiska armen jämfört med placebogruppen efter 4 veckor (4,10 ± 3 vs. 6,17 ± 3).P=0,009) och efter 8 veckor (4,26 ± 3 vs. 5,84 ± 3).P=0,06). Analys av förändringar i svårighetsgrad av uppblåsthet före och efter intervention visade en signifikant förbättring i den aktiva probiotikagruppen jämfört med placebogruppen efter 4 veckor (-1,58 vs. 0,95).P=0,02) och efter 8 veckor (-1,4 vs. 0,6)P<0,01), motsvarande en 15 % minskning av kliniska flatulenssymptom. Analyser av en undergrupp med icke-förstoppad irritabel tarm (IBS) visade liknande resultat. Viktigt är att genetisk analys av fekal mikrobiota bekräftade närvaron av de probiotiska teststammarna i interventionsgruppen. Det fanns inga skillnader mellan grupperna i avföringsanalys för inflammatoriska biomarkörer varken vid baslinjen eller i slutet av 8-veckors intervention. Slutligen fanns det inga skillnader i biverkningar mellan interventions- och placebogruppen.

Kliniska implikationer

Enligt Rom III Diagnostic Criteria Functional Gastrointestinal Disorders (FGIDs) klassificeras funktionell uppblåsthet i funktionella tarmsjukdomar (FBD) med irritabel tarm, funktionell förstoppning, funktionell diarré och ospecificerade funktionella tarmsjukdomar.^1.2Intressant nog överlappar uppblåsthetsymptom med andra FGID, eftersom upp till 96 % av IBS-patienterna rapporterar detta symptom. I en tidigare studie av 337 försökspersoner rapporterade Ringel och kollegor att uppblåsthet var det näst mest besvärande symtomet hos patienter med irritabel tarm efter buksmärtor och det tredje viktigaste skälet till att söka medicinsk hjälp.³Ändå påpekar författarna att det finns få effektiva behandlingsalternativ på grund av den nuvarande bristen på mekanistisk förståelse.

Probiotika är i betydelsen FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) som "levande mikroorganismer som, när de administreras i tillräckliga mängder, ger värden en hälsofördel."⁴Probiotika används ofta för att behandla gastrointestinala symtom. I synnerhet är effekten av probiotika på gasbildningssymtom föremål för forskningsintresse. Resultaten hittills har dock i allmänhet varit blygsamma och inkonsekventa. Den aktuella studien rapporterade partiell, signifikant lindring av symtom på uppblåsthet efter 4 och 8 veckors intervention genom en kombination av två stamspecifika probiotika:Lactobacillus acidophilusNCFM ochBifidobacterium animalis sp. LactisBi-07. En annan studie fann en liknande, statistiskt signifikant minskning av uppblåsthet i buken efter interventionen (P=0,046) med användning av en probiotisk blandning av flera arter (VSL#3®), även om inga jämförelser mellan grupper rapporterades.⁵

Tills mer allmänna data finns tillgängliga måste dessa effekter på uppblåsthet tillskrivas de specifika probiotiska stammar och doser som används i dessa studier. Det finns en viss oro bland läkare för att probiotiska interventioner faktiskt har effekter på avföringsmikrobiologin. Därför är det anmärkningsvärt att Ringel och kollegor utförde avföringsanalys av mikrobiellt DNA med hjälp av qPCR. I den aktuella studien upptäcktes L-NCFM i fekalt DNA endast i gruppen efter intervention. B-LBi07 detekterades i alla grupper, men i en högre koncentration efter interventionen (PCR-primers för B-LBi07 är mindre specifika och kan amplifiera andra relaterade stammar). Viktigt är att behandling med kombinerad L-NCFM och B-LBi07 gav goda säkerhets- och tolerabilitetsdata, utan några signifikanta biverkningar eller förändringar i blodprover rapporterade mellan baslinjen, mitten av interventionen och perioderna efter interventionen.

Kombinationen av probiotiska stammar L-NCFM och B-LBi07 vid 1×1011 CFU BID manipulerar effektivt mikrobiotan hos patienter med FBD och kan ge klinisk nytta genom att minska svårighetsgraden av flatulenssymptom hos patienter som diagnostiserats med irritabel tarm utan förstoppning, funktionell flatulens, etc. Denna studie stöder ytterligare argumentet för användningen av probiotika av flera arter som ett sätt att behandla olika gastrointestinala symtom hos patienter med FBD.