Studie: Probiotiska bakterier lactobacillus acidophilus NCFM och Bifidobacterium lactis bi-07 för funktionella tarmstörningar

referens

Ringel Y, Ringel-Kulka T, Maier D, et al. Prediotiska bakterier lactobacillus acidophilus NCFM och Bifidobacterium lactis bi-07 jämfört med placebo för symtomen på flatulens hos patienter med funktionella tarmstörningar-en dubbelblind studie. J Clin Gastroenterol. 22 mars 2011. (Epub före utskrift)

design

Dubbelblind, placebo -kontrollerad, randomiserad klinisk studie. Studiens varaktighet var 14 veckor, inklusive en två -veckors inloppsfas, en åtta veckors interventionsfas och en fyra -veckors uppföljning.

deltagare

Sextio-lämpliga patienter med funktionella tarmsjukdomar (FBD) utan förstoppning som uppfyllde Rom III-kriterierna för irriterande tarmsyndrom utan förstoppning, funktionell diarré eller funktionell flatulens.

Studiemedicinering och dosering

Sextio patienter randomiserades i två parallella interventioner: en aktiv probiotisk arm och en placeboarm. Under den 8-veckors interventionsperioden fick den aktiva probiotiska armen (n = 31) ett piller två gånger om dagen, bestående av en lika blandning lactobacillus acidophilus ncfm och bifidobacterium animalis sp. Lactis bi-07, vilket resulterade i 1 × 1011 kbe per piller, medan placeboarmen (n = 29) fick placebo-piller som bestod av mikrokristallin cellulosa.

Målparameter

Bedömningarna gjordes efter 4 och 8 veckor av interventionsperioden. De två primära slutpunkterna var en världsomspännande lättnad av gastrointestinala symtom och en tillfredsställelsesundersökning. De sekundära slutpunkterna inkluderar förändringar i specifika funktionella GI-symtom (t.ex. buksmärta, flatulens, postprandiala symtom), avföringsfrekvens, avföringskonsistens, svårighetsgrad, allmän välbefinnande och ett frågeformulär om hälsorelaterad livskvalitet.

viktigaste kunskaper

Även om de två primära slutpunkterna inte var avgörande, var svårighetsgraden av bukuppblåsthet, en sekundär slutpunkt, lägre i den aktiva probiotiska armen jämfört med placebogruppen efter 4 veckor lägre (4,10 ± 3 mot 6,17 ± 3). p = 0,009) och efter 8 veckor (4,26 ± 3 mot 5,84 ± 3). p = 0,06). Analysen av förändringarna före och efter interventionen i svårighetsgraden av flatulensen resulterade i en signifikant förbättring av den aktiva probiotiska armen jämfört med placebogruppen (-1,58 mot 0,95) efter 4 veckor. p = 0,02) och efter 8 veckor (-1,4 mot 0,6) p <0,01), vilket motsvarar en minskning av kliniska uppblåsta symtom med 15 %. Analyser av en undergrupp med icke -blockerad irriterande tarmsyndrom (IBS) visade liknande resultat. Det är viktigt att den genetiska analysen av fekalmikrobiota bekräftade närvaron av de probiotiska teststammarna i interventionsgruppen. Det fanns ingen skillnad mellan grupperna i början av studien eller i slutet av 8-veckors intervention mellan grupperna beträffande avföringsanalysen på inflammatoriska biomarkörer. När allt kommer omkring fanns det inga skillnader i de oönskade händelserna mellan intervention och placebogrupp.

kliniska implikationer

Enligt Rom III -diagnostiska kriterier funktionella gastrointestinala störningar (FGID), funktionell flatulens vid funktionella tarmsjukdomar (FBD) med irriterande tarmsyndrom, funktionell förstoppning, funktionell diarré och icke -hänvisade funktionella tarmsjukdomar. Uppblåst symtom med andra FGID, eftersom upp till 96 % av IBS -patienterna rapporterar om detta symptom. I en tidigare studie med 337 försökspersoner rapporterade Ringel och kollegor att uppblåsthet efter buksmärta är det näst mest fulla symptomet hos irriterande tarmsyndrompatienter och det tredje viktigaste skälet för sökandet efter medicinsk hjälp. ^{3 Ändå påpekar författarna att på grund av den nuvarande bristen på mekanistisk förståelse finns det bara några få effektiva behandlingsalternativ.}

probiotika är i betydelsen Närings- och jordbruksorganisation i Förenta nationerna (FAO) som" levande mikroorganism, som ges en hälsofördel för det inledande inledningen. ” ^{4 probiotika används ofta för att behandla gastrointestinala symtom. I synnerhet är effekten av probiotika på flatulenssymtom föremål för forskningsintresse. Men de tidigare resultaten var i allmänhet blygsamma och inkonsekventa. Den aktuella studien rapporterade om en delvis, betydande relief för de bloaterande symtomen efter 4 och 8 veckor av ingripande med en kombination av två trunk -specific: specific: EM> OMABABUSAUS OFACAUS OMACALASALAS EMALAS EM ncfm och bifidobacterium animalis sp SP}

Till mer allmänna data finns tillgängliga måste dessa effekter på flatulens tilldelas de specifika probiotiska stammarna och doserna som används i dessa studier. Det finns vissa problem bland kliniker att probiotiska ingripanden faktiskt påverkar stolmikrobiologi. Det är därför anmärkningsvärt att Ringel och kollegor har genomfört en avföringsanalys av det mikrobiella DNA med användning av qPCR. I den aktuella studien detekterades L-NCFM endast i postinterventionsgruppen i Fäkalen-DNA. B-LBI07 har demonstrerats i alla grupper, men i en högre koncentration efter interventionen (PCR-primer för B-LBI07 är mindre specifika och kan förstärka andra relaterade stammar). Det är viktigt att behandling med kombinerad L-NCFM och B-LBI07 gav god säkerhets- och kompatibilitetsdata utan betydande oönskade händelser eller förändringar i blodproverna mellan startvärdet, mitten av interventionen och perioderna efter interventionen.

Kombinationen av probiotiska stammar L-NCFM och B-LBI07 vid 1 × 1011 kbe budde effektivt mikrobiota hos patienter med FBD: som ett sätt att behandla olika gastrointestinala symtom hos patienter med FBD: er.