Fasta kan ha en negativ inverkan på immunförsvaret och öka risken för hjärtsjukdomar
Fasta kan ha en negativ inverkan på immunförsvaret och öka risken för hjärtsjukdomar
Det finns många bevis på fördelarna med fasta. En ny studie har emellertid varnat för att fasta också kan vara en hälsorisk. Det antyder att fasta kan ha en negativ inverkan på immunsystemet och öka risken för hjärtsjukdomar. Effekterna observerades till och med när frukosten lämnades ut.
I studien på möss fann forskarna från "Icahn School of Medicine" på Mount Sinai att hoppning av måltider kan utlösa en reaktion i hjärnan som har en negativ inverkan på immuncellerna. Baserat på dessa resultat föreslog de att kronisk fasta kunde ha långvariga effekter på kroppen. Resultaten publicerades i frågan om Immunity Magazine den 23 februari.
Hur fasta påverkar immunsystemet
För att förstå hur fasta påverkar immunsystemet undersökte forskarna två grupper av möss: en grupp fick frukost omedelbart efter att ha vaknat, medan den andra gruppen lämnade frukosten. Blodprover avlägsnades från båda grupperna kort efter att ha vaknat, fyra timmar senare och åtta timmar senare.
Vid jämförelse av blodrapporterna hittades en skillnad i antalet monocyter, som är vita blodkroppar, som spelar en avgörande roll för att bekämpa infektioner, hjärtsjukdomar och cancer. Monocyter bildas i benmärgen och vandrar genom kroppen därifrån.
I början av studien hade alla möss samma antal monocyter. Men efter fyra timmar hade 90 procent av monocyterna från blodomloppet försvunnit från de fasta mössen. Antalet fortsatte efter åtta timmar. Antalet monocyter i gruppen, som inte fasta, förblev oförändrad, enligt forskarna.
Dessutom fann forskarna att monocyterna vandrade tillbaka i benmärgen i fasta mössen för att dröja där, och samtidigt produktionen av nya celler.
När maten gavs till mössen efter 24 timmars fasta, vandrade monocyterna, som hade gömt sig i benmärgen, tillbaka in i blodomloppet inom några timmar. Denna plötsliga ökning av monocyter i blodomloppet ledde till en ökad grad av inflammation. De förändrade monocyterna skyddade inte längre mot infektioner, och kroppen blev mindre resistenta mot infektioner.
Fasting löser en stressreaktion i hjärnan från
I studien undersöktes också kopplingen mellan hjärnan och monocyterna under fasta. De fann att fasta utlöser ett stressrespons i hjärnan som omedelbart utlöser en stor skala migration av monozytor från blodet i benmärgen och kort efter att maten återupptogs. Denna stressreaktion på fasta innebär också att människor blir hungriga och arga, ”sa experterna.
Riskerna i samband med fasta inträffar efter återupptagandet av mat, eftersom detta leder till en översvämning av monocyter som flyter tillbaka in i blodet. På detta sätt kan fasta påverka kroppens förmåga att reagera på en infektion, förklarade forskarna.