Fasta kan ha en negativ inverkan på immunsystemet och öka risken för hjärtsjukdom

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am und aktualisiert am

Det finns gott om bevis på fördelarna med fasta. En ny studie har emellertid varnat för att fasta också kan utgöra en hälsorisk. Det antyder att fasta kan påverka immunsystemet negativt och öka risken för hjärtsjukdomar. Effekterna observerades även när frukosten hoppades över. I studien om möss fann forskare vid Icahn School of Medicine vid Mount Sinai att hoppande måltider kan utlösa en reaktion i hjärnan som negativt påverkar immunceller. Baserat på dessa resultat föreslog de att kronisk fasta har långvariga effekter på ...

Es gibt zahlreiche Belege für die Vorteile des Fastens. Eine neue Studie hat jedoch davor gewarnt, dass Fasten auch ein Gesundheitsrisiko darstellen kann. Sie legt nahe, dass sich Fasten negativ auf das Immunsystem auswirken und das Risiko für Herzkrankheiten erhöhen kann. Die Auswirkungen wurden sogar beobachtet, wenn das Frühstück ausgelassen wurde. In der Studie an Mäusen fanden die Forscher der „Icahn School of Medicine“ am Mount Sinai heraus, dass das Auslassen von Mahlzeiten eine Reaktion im Gehirn auslösen kann, die sich negativ auf die Immunzellen auswirkt. Auf der Grundlage dieser Ergebnisse schlugen sie vor, dass chronisches Fasten langfristige Auswirkungen auf …
Det finns gott om bevis på fördelarna med fasta. En ny studie har emellertid varnat för att fasta också kan utgöra en hälsorisk. Det antyder att fasta kan påverka immunsystemet negativt och öka risken för hjärtsjukdomar. Effekterna observerades även när frukosten hoppades över. I studien om möss fann forskare vid Icahn School of Medicine vid Mount Sinai att hoppande måltider kan utlösa en reaktion i hjärnan som negativt påverkar immunceller. Baserat på dessa resultat föreslog de att kronisk fasta har långvariga effekter på ...

Fasta kan ha en negativ inverkan på immunsystemet och öka risken för hjärtsjukdom

Det finns många bevis på fördelarna med fasta. En ny studie har emellertid varnat för att fasta också kan vara en hälsorisk. Det antyder att fasta kan ha en negativ inverkan på immunsystemet och öka risken för hjärtsjukdomar. Effekterna observerades till och med när frukosten lämnades ut.

I studien på möss fann forskarna från "Icahn School of Medicine" på Mount Sinai att hoppning av måltider kan utlösa en reaktion i hjärnan som har en negativ inverkan på immuncellerna. Baserat på dessa resultat föreslog de att kronisk fasta kunde ha långvariga effekter på kroppen. Resultaten publicerades i frågan om tidningen Immunity den 23 februari.

Hur fasta påverkar immunsystemet

För att förstå hur fasta påverkar immunsystemet studerade forskare två grupper av möss: en grupp fick frukost omedelbart efter att ha vaknat, medan den andra gruppen hoppade över frukost. Blodprover togs från båda grupperna strax efter att ha vaknat, fyra timmar senare och åtta timmar senare.

När blodrapporter jämfördes hittades en skillnad i antalet monocyter, som är vita blodkroppar som spelar en avgörande roll i bekämpning av infektioner, hjärtsjukdomar och cancer. Monocyter bildas i benmärgen och migrerar därifrån genom kroppen.

I början av studien hade alla möss samma antal monocyter. Men efter fyra timmar hade 90 procent av monocyterna i fasta mössen försvunnit från blodomloppet. Efter åtta timmar fortsatte antalet att minska. Antalet monocyter i den icke-fasta gruppen förblev emellertid oförändrad, säger forskarna.

Dessutom fann forskarna att i de fasta mössen migrerade monocyter tillbaka till benmärgen för att stanna kvar, och samtidigt minskade produktionen av nya celler.

När mössen matades mat igen efter en 24-timmarsfast migrerade monocyterna som hade gömt sig i benmärgen tillbaka in i blodomloppet inom några timmar. Denna plötsliga ökning av monocyter i blodomloppet ledde till ökade nivåer av inflammation. De förändrade monocyterna skyddade inte längre mot infektioner, och kroppen blev mindre resistenta mot infektioner.

Fasta utlöser ett stressrespons i hjärnan

Studien undersökte också sambandet mellan hjärnan och monocyter under fasta. De fann att fasta utlöser ett stressrespons i hjärnan, som omedelbart utlöser en storskalig migration av monocyter från blodet in i benmärgen och tillbaka in i blodomloppet kort efter återfödning. Detta stressrespons på fasta får också människor att bli hungriga och arga, säger experterna.

Riskerna i samband med fasta inträffar efter återupptagandet av mat, eftersom detta leder till en översvämning av monocyter som flyter tillbaka i blodet. På detta sätt kan fasta påverka kroppens förmåga att reagera på infektion, säger forskarna.